The Medic can also use restoration to negate the effect of the Defiler's plague on more expensive units. Optical Flare can be https://www.levitradosageus24.com/ viagra online sildenafil used against friendly units to block the effect of Parasite.

Thomas Quick versus Kristina Hultman

Inrikes 2017-02-24 00:16:29 Visningar: 4 017 Anmäl nyheten

Foto: Video från YouTube


Nedanstående artikel är författad av Max Scharnberg.
Jag tar del av massmedia och bloggar på ett mycket oregelbundet sätt. Det är kanske ett fel. Den 5:e mars 2014 levererade Kristina Hultman ett generalangrepp på Dan Josefsson och hans bok. Men jag upptäckte inte hennes artikel förrän februari 2017.

Men i Quick-fallet finns det också fördelar med att se somliga utsagor och argument i bakspegeln flera år senare.

Jurister är ett märkligt släkte. I många år propagerade Christian Diesen att obducenten och allmänläkaren hade utfört perversa sexuella handlingar på Catrine da Costas lik. Men när DNA analysen visade att de aldrig hade träffat henne, vare sig död eller levande, så gjorde professor Diesen snabbt som ögat en fullständig kovändning. Plötsligt hade rättegångarna inte alls handlat om vad läkarna hade gjort eller inte gjort med Catrines lik. Nu gällde rättegångarna istället om personerna var lämpliga som läkare i en eller annan gåtfull bemärkelse.

Det är en utbredd uppfattning att Quick själv ville fällas, och att Clas Borgström bara gjorde honom till viljes. Men den uppfattningen är alldeles fel. Tvärtom bad Quick upprepade gånger Borgström om att stoppa karusellen. Men Borgström svarade alltid att det var Quicks skyldighet mot familjerna att de fick reda på vad som faktiskt hade hänt. (Man skall kanske inte misstänka Borgström för att ha offrat sin klient till förmån för advokatens egen karriär.)

Madeleine Leijonhufvud har berömt Clas Borgström. Ty, säger hon, en försvarsadvokat bör alltid göra sitt yttersta för att få sin klient fälld. Försvarsadvokater som eftersträvar friande domar är en styggelse för kåren. Hon har speciellt angripit Peter Haglund, Kerstin Koorti och Pelle Svensson för deras strävan att hindra att oskyldiga fälls.

Även en domare (som uppträtt under pseudonymen Pär C) har uttalat sig i skuldfrågan i målet om Södertäljeflickan (Elvira). Förundersökningen är gigantisk; den omfattar 245 000 ord. Elvira förhördes 40 gånger av polisen, och 28 förhör upptogs på video och skrevs ut ord för ord av polisen. Men inte under något av dem har hon beskyllt fadern för övergrepp på hennes rum bakom en stängd dörr medan andra familjemedlemmar varit hemma. Hon kan inte ens komma ihåg att hon någonsin har varit ensam på sitt rum tillsammans med fadern, vare sig han har missbrukat henne eller inte.

På sidan 22 i hovrättsdomen 1994 har moderns utsagor till polisen och i hovrätten återgivits korrekt: fadern och Elvira har ibland gått in i hennes rum och stängt dörren. Eftersom modern är döv skulle hon inte kunnat höra om fadern givit dottern en ordentlig utskällning. Men modern säger att när de kommit ut, hade Elvira ett konstigt ansiktsuttryck SOM OM FADERN VARIT ARG.

Men när domarna på sidorna 42 och 44 i precis samma dom förklarar varför de anser fadern vara skyldig, så har de gripits av total minnesförlust för de ord som ovan har skrivits med versaler. Domarna har i stället dragit en helt annan slutsats av att ett helt annat faktum, nämligen att Elvira haft ett ”KONSTIGT ANSIKTSUTTRYCK” i ett eller annat inte närmare angivet avseende. När moderns utsagor har förvridits på detta sätt har domarna fått utrymme för den ”slutsatsen” (!) att de båda haft samlag.

Detta är DET ENDA STÄLLE i detta gigantiska rättsfall som det finns någon enda detalj som domarna har använt för att bevisa att antalet samlag har varit stort. De har m a o lyckats fälla fadern för talrika sexuella övergrepp som Elvira aldrig har beskyllt honom för.

Och domare Pär C har uttryckt att detta är ett helt korrekt sätt att handskas med fakta.

Här måste det ställas en mycket allvarlig fråga. Vore det mest oroande om domarna avsiktligt hade konstruerat ett svepskäl för att kunna fälla Södertälje-fadern? Eller vore det ännu mer oroande om domarna hade varit i god tro?

De teorier som tillämpades på Thomas Quick är genomsyrade av Sigmund Freuds idéer om det omedvetna, bortträngning, hävd bortträngning, försvinnande av symptom till följd av hävd bortträngning. Det är därför helt rimligt att börja med en översikt Freuds mest iögonfallande fabrikationer.

Många vet nog att Freud publicerade sin ”förförelseteori” år 1896. Enligt denna teori beror hysteriska symptom på bortträngning av sexuella övergrepp. Det som Freud har i tankarna är dock inte alls vuxna som missbrukar ett yngre barn, som kanske inte ens har nått pubertetsåldern. Freuds idé gäller sexuella lekar hos två förskolebarn. Hans kliniska erfarenhet har dessutom visat att övergrepp efter fyllda 8 år aldrig kan skada.

Det är inte allmänt bekant att Freud stal förförelseteorin från Wilhelm Stekel, som hade publicerat den ett år tidigare. Liksom Freud gjorde Stekel tolkningar på sina vuxna patienter. Stekel berättar att en patient hade haft samlag med en flicka en gång i vecka under ett år, till nöje för båda parter. Men en dag berättade flickan att hon numera hade börjat skolan, och att sådana ”dumheter” inte passade för en skolelev.

Under 1980-talet förekom en lång series kommentarer, både från akademiker och lekmän. Alla var överens om att patienterna helt och hållet på eget initiativ hade berättat för Freud oh sexuella övergrepp. Men somliga ansåg att Freud gjorde rätt när han i början trodde på patienterna. Andra ansåg att Freud gjorde rätt när han senare ”genomskådade” att patienterna hade fabulerat.

Ingen förmådde att läsa förförelseartiklarna innantill. Det står nämligen klart att alla patienterna förnekade att de hade missbrukats, samt att det enbart var Freud som hittade på missbrukshändelserna. Freuds text är helt tydlig på denna punkt.

Låt oss göra en tidslinje av Freuds påstående vid olika tidspunkter. Alla utom det första påståendet förekommer i breven till vännen Wilhelm Fliess.

(1896-04-21) Freud hävdar i en adress till Wien-föreningen av neurologer och psykiatriker, att han i en grupp på 18 hysteriska patienter hade botat alla symptom och hävd alla bortträngarna, så att patienterna kom ihåg alla övergreppen vid 2-4 års ålder. Och när bortträngningarna försvann, så försvann också symptomen.
[MS: Detta är det enda kända fall i medicinhistorien där en läkare har botat 100% av en grupp hysteriska patienter.]

1896-04-16, dvs fem dagar innan Freud håller sitt föredrag skriver han: "Om vi båda får några få ytterligare for lugn arbete, så kommer vi förvisso att lämna efter oss någonting som kan rättsfärdiga vår existens."
[MS: Detta är en häpnadsväckande utsaga från en man som, om han talar sanning, just har erhållit den största framgången någonsin i psykiatrins historia; en framgång som sannerligen kunde rättsfärdiga hans existens.]

I samma brev (1896-04-16) skriver Freud att han är ÖVERTYGAD om att han skulle kunna bota hysteri, dock endast UNDER VISSA OMSTÄNDIGHETER, som han klokt nog avstår från att ange.
[MS: Besynnerliga ord från en man som just har botat 18 hysteriker. Han har endast en subjektiv övertygelse om att han under visa omständigheter SKULLE KUNNA bota; omständigheter som han inte ens anger.]

(1897-01-03) Freud hoppas att ha botat sitt livs första patient innan nästkommande påsk.

(1897-09-21) Freud skriver att händelser som en gång har bortträngts, aldrig senare kommer att återerinras.

(1897-10-03) Freud skriver att han är benägen att tro att hysteri är obotlig.

Bland de textanalytiska teknikerna får de följande tre anses vara de mest elementära: (1) Korrekt innantill-läsning; (2) Sammanställning; (3) Jämförelse.

Många professorer har gjort sig lustiga, framför allt över den första principen. De hävdar att det inte finns någonting nytt i den. Akademiker är vana att läsa korrekt innantill, och behöver inte någon hjälp från MS med att göra detta.

Jag har i alla de fem böcker som jag publicerat i acta-serien (och likaledes i den 6:e boken som omedelbart drogs tillbaka) anfört talrika exempel på extrem oförmåga att läsa innantill.

Under större delen av 1900-talet har akademikerna varit överens om att Freuds skrifter (a) innehåller en enorm mängd observationer; (b) att dessa observationer är av en radikalt ny art; (c) att alla Freuds tolkningar är baserade på oräkneliga observationer; (d) att Freud härledde sina teorier induktivt ur sina observationer. Detta trots att man bara behöver öppna hans skrifter för att se att precis det motsatta är fallet.

Professor Bert W. hade i längre tid kritiserat akademikerna för att de inte tagit i beaktande de många observationer som finns i Freuds skrifter.

Men när han fick uppdraget att bedöma min Freud bok gjorde han en kovändning och hävdade att ingen vet vad Freud observerade. Därför är det helt omöjligt att veta om två påståenden på två olika sidor motsäger varandra, såvida man inte har tillgång till författarens privata anteckningar. Och eftersom MS inte vet detta, så är MS inte förtrogen med vetenskaplig metod.

Minst fem gånger berättade professor Ingmar N. i radio att Freud föreslog att Herr K borde skilja sig och gifta sig med Dora, samt att Doras fader skulle skilja sig och gifta sig med fru K. Det skulle vara det bästa för alla parter. Och professorn instämmer helt och hållet i att detta verkligen skulle vara det bästa för alla parter.

Professorn kan inte läsa rätt innantill. Ingenstans i fallstudien står någonting dylikt. Freud hamrade i 11 veckor på den stackars 17-18-åriga flickan att hon älskade Herr K. Dock kan inte ens Freud komma på ett enda argument som skulle underbygga denna tolkning.

Under den allra sista konsultation berättade Dora att hon nu avbröt behandlingen; detta var sista besöket.

Freud reagerade nästan med ett nervsammanbrott. Han hävdade entydigt att Dora genom detta beslut hade SKADAT FREUD. Han överhopade henne med nedsättande tolkningar. Dessa tolkningar var tydligtvis TRÖSTLÖGNER som skulle hjälpa honom över känsla av underlägsenhet i förhållande till Dora. På de sista 8 sidor av kapitel 3 finns det en nästan manisk upprepning av ordet ”hämnd” – uppenbarligen den känslan som han själv hyste inför Dora, även om han uppfinner ”bevis” för att det just var Dora, inte Freud, som led av sjuklig hämndlystnad.

Professor Bert W. hade i längre tid kritiserat akademikerna för att de inte tagit i beaktande de många observationer som finns i Freuds skrifter.

Men när han fick uppdraget att bedöma min Freud bok gjorde han en kovändning och hävdade att ingen vet vad Freud observerade. Därför är det helt omöjligt att veta om två påståenden på två olika sidor motsäger varandra, såvida man inte har tillgång till författarens privata anteckningar. Och eftersom MS inte vet detta, så är MS inte förtrogen med vetenskaplig metod.

Minst fem gånger berättade professor Ingmar N. i radio att Freud föreslog att Herr K borde skilja sig och gifta sig med Dora, samt att Doras fader skulle skilja sig och gifta sig med fru K. Det skulle vara det bästa för alla parter. Och professorn instämmer helt och hållet i att detta verkligen skulle vara det bästa för alla parter.

Professorn kan inte läsa rätt innantill. Ingenstans i fallstudien står någonting dylikt. Freud hamrade i 11 veckor på den stackars 17-18-åriga flickan att hon älskade Herr K. Dock kan inte ens Freud komma på ett enda argument som skulle underbygga denna tolkning.

Märkligast är professorns oförmåga att upptäcka Doras totala brist på kärlek till K, liksom K:s manifesta förakt för Dora. Både Freud och Dora visste att k just före försöket med Dora hade förfört an guvernant och tröttnat på henne efter några veckor. Om Freud var så säker på att det skulle gå annorlunda med Dora, borde han åtminstone ha någon sorts skäl.

Under den allra sista konsultation berättade Dora att hon nu avbröt behandlingen; detta var sista besöket.

Freud reagerade nästan med ett nervsammanbrott. Han hävdade entydigt att Dora genom detta beslut hade SKADAT FREUD. Han överhopade henne med nedsättande tolkningar. Dessa tolkningar var tydligtvis TRÖSTLÖGNER som skulle hjälpa honom över känsla av underlägsenhet i förhållande till Dora. På de sista 8 sidor av kapitel 3 finns det en nästan manisk upprepning av ordet ”hämnd” – uppenbarligen den känslan som han själv hyste inför Dora, även om han uppfinner ”bevis” för att det just var Dora, inte Freud, som led av sjuklig hämndlystnad.

Genom hela fallstudien hävdar Freud att Dora älskade Herr K. Men inte förrän den sista konsultationen – och inte förrän Dora hade berättat om sitt beslut att avbryta behandlingen – kom Freud på den tolkningen att Herr K likaledes älskade Dora.

Det enda ”beviset” för K:s kärlek står i en fotnot som hör till de 8 sista sidorna av kapitel 3. En fotnot är minst sagt ett fantastiskt ställe att framföra en så central tolkning. I den samma står det bara att K:s kärlek bevisas av de ord varmed han ledsagade sin julklapp till Dora vid julen 1898.

Jag är ingalunda övertygad om att Dora skulle acceptera en present från K ett halvår efter förförelseförsöket, och detta samtidigt som han kontinuerligt höll fast vid den hånliga inställningen om Doras överspända tonårsfantasi.

Läsaren kan försöka att skriva en uppsättning av ord/satser som, därest K hade sagt dem, skulle ha bevisat hans kärlek till Dora. Även om läsaren bortser från K:s hånliga attityd om förförelseförsöket, visar det sig snart vara en olöslig uppgift.

Freud hävdar vidare att inge normal 15-årig flicka skulle berätta för sina föräldrar om ett förförelseförsök. Det faktum att Dora berättade om förförelseförsöket bevisar att hon var psykiskt sjuk.

Professor Lars Gunnar Lundh har förnekat att han skulle vara eller ha varit en psykoanalytiskt troende. Men hans skrifter på 1980-talet visar tydligt inställning vid den kritiska tiden när han fick tillfälle att stoppa publiceringen av min forskningsrapport. När den faktiskt publicerades efter sju års försening skrev recensenten i Journal of Behaviour Therapy and Experimental Psychiatry: "In this two volume set, the author presents what is perhaps the most thorough analysis and critique of psychoanalysis - and its modern variants - currently extant in the literature. It would be difficult to overstate the importance of this work."

MS har ur de anförda exemplen härlett den totala frånvaron av indikationer om att Dora älskade K, samt den lika iögonfallande frånvaron av tecken på att K älskade Dora. Vidare har MS dragit den slutsatsen att Freud hade en ovanligt dålig människokännedom.

Om just dessa exempel har Professor Lars Gunnar Lundh skrivit:

”HÄR STÅR SCHARNBERGS MÄNNISKOKÄNNEDOM MOT FREUDS, OCH DE EXEMPEL SCHARNBERG GER GÖR INTE ATT JAG TYCKER ATT DET ÄR SJÄLVKLART ATT DET ÄR SCHARNBERG SOM AVGÅR MED SEGERN.”

I Gesammelte Werke kan man inte hitta ett enda exempel på att bortträngning har hävts, så att patienten har återerinrat någon händelse som dittills varit bortträngt. Trots ihärdigt letande har ingen heller lyckats hitta en patient som Freud har botat.

Det är ur denna härva av systematisk lögnaktighet som MINNESTERAPIN har uppkommit. Freud lyckades aldrig göra någonting ”medvetet”; eller bota något symptom; eller lära en patient att bättre känna sig själv. Vi kan se ur hans skrifter att det enda han gjorde var att hamra sina tolkningar.

När minnesterapin introducerades i Sverige, så åberopade terapeuterna ingalunda sina egna kliniska erfarenheter. Istället hänvisade de till Freuds tre förförelseartiklar från 1896. Men de förbisåg att Freud otvetydigt utsäger att det uteslutande var han själv som konstruerade tolkningen, medan patienterna förnekade att de hade upplevt sexuella övergrepp. Dessutom: det som Freud hade i tankarna var inte alls fäder som missbrukar sina döttrar, före eller efter att de hade nått puberteten. Freud avsåg istället två förskolebarns sexuella lekar.

Ledarna för den grupp som kallade sig ”jag-psykoanalytiker” var Heinz Hartmann, David Rappaport och Erik H. Erikson. De var speciellt förtjusta i Freuds fallstudie om ”vargmannen”. Och de förklarade nästan alla psykiska åkommor som ett resultat av ett enda mönster. Vid ungefär ettårsåldern hade barnet vaknat upp och hade då sett föräldrarna inbegripna i samlag.

Men det fanns en avgörande skillnad. Jag-analytikerna i den ursprungliga generationen var nöjda om patienten trodde på tolkningarna att hans neurotiska symptom berodde på åsynen av föräldrarnas samlag. Det var något radikalt nytt när minnesterapeuterna senare krävde att patienterna skulle ERINRA postulerade övergreppen.

Den mycket seriösa journalisten Mark Pendergrast tillskrev mer än 30 professionella psykologiska föreningar för att få identifierat åtminstone ETT fall där en patient hade erhållit hittills bortträngda minnen, och där det kunde verifieras att de erinrade händelserna verkligen hade ägt rum. Han fick inte ett enda begripligt svar.

Han vände sig då till Professor Judith Herman vid Harvard Universitetet, som propagerar existensen av autentiska terapeutiska minnen. Hon hänvisade honom till terapeuten Roger Pitman vid ett stort sjukhus. Pitman hänvisade vidare till en annan terapeut, Danya Vardi. Hon svarade att terapeutiska minnen var mycket sällsynta. Men hon hänvisade till en enda patient, Lisa som var en 43-årig kvinna. Lisa hade under terapi kommit ihåg sexuella övergrepp som utförts av 8 olika personer, nämligen hennes moder, äldre syster, farfar, farmor, en morbror, två grannar och en präst.

Bevisen bestod i följande. Hon berättade för sina två yngre systrar vad hon hade lärt genom terapien. Systrarna var 2 och 3 år vid tiden för övergreppen. Och när hon berättade för dem vad som hade hänt, så kunde de komma ihåg ”en del” av det.


Följ kommentarerna vi rss

Kommentera
Insänt av

Lämna tomt om du vill vara anonym

Har du inget konto? Då kan du skapa ett HÄR
Har du ett konto så är det bara att logga in här

Vilket datum kommer boken?

2017-08-18 08:13:12 Anmäl

ABC du kanske har rätt. Kanske kommer fuskbygget bestå.

Vd 2017-06-01 16:19:26 Anmäl

PS. Men med tanke på karaktären av hans. egenartade alster från 2009 ska det förstås bli intressant att studera hans nya försök...

ABC 2017-06-01 15:02:16 Anmäl

Knappast, i synnerhet inte om det är Scharnberg som skriver. .

ABC 2017-06-01 14:25:30 Anmäl

Tror inte Allmo blir glad den 20 juni. Fuskbygget kommer rasa.

Vd 2017-06-01 02:40:14 Anmäl

Maj har kommit och gått och det finns inte något spår nånstans av någon bok av Scharnberg (eller av någon annan) om Södertäljefallet. Inte för att jag sörjer detta, precis...

ABC 2017-05-31 23:59:30 Anmäl

Fallet Kevin visar att Max haft rätt hela tiden.

2017-05-19 17:11:33 Anmäl

Först Kevin sedan boken om Södertäljefallet. Den kommer slå ner som en bomb.

2017-05-19 02:57:42 Anmäl

Tummar

2017-05-18 23:41:11 Anmäl

ser fram mot boken

2017-04-19 15:31:21 Anmäl

ser fram mot boken

2017-04-19 15:31:21 Anmäl

Går det att förhandsbeställa boken. Misstänker att det finns en risk att biblioteken inte tar in en bok som skjuter hela genusteorin i sank.

Gardner 2017-04-03 07:52:21 Anmäl

En huvudförfattare och två biförfattare.

2017-04-02 19:36:23 Anmäl

Hur många har skrivit boken? Vilket förlag?

2017-04-01 13:54:31 Anmäl

Vi psykologer filtrerar bort ovidkommande ord. I maj kommer mästerverk.

2017-03-31 18:19:10 Anmäl

Det sista var lite onödigt av mig, då jag själv har en del slarvfel här, men jag betvivlar ändå starkt att vår anonyme vän är någon sorts psykolog....

ABC 2017-03-31 17:52:46 Anmäl

Det sista var lite onödigt av mig, då jag själv har en del slarvfel här, men jag betvivlar ändå starkt att vår anonyme vän är någon sorts psykolog....

ABC 2017-03-31 17:52:33 Anmäl

"Psykologen". PS. Förresten heter det "vill uppmuntra". Bara så du vet.

ABC 2017-03-31 17:48:29 Anmäl

"Anonymt bruk", "vi psykologer". Vad menar dù egentligen. ,du som ju själv är anonym. Så länge man inte kan hitta ern en enda annan uppgift om att Scharnberg ska ge ut en bok i maj, tillåter jag mig att betvivla det som anonyma kommentorer på Nyhetsverket påstår.

ABC 2017-03-31 17:45:52 Anmäl

"ABC" Tyvärr är anonymt bruk inget vi psykologer vill uppmuntrar,

2017-03-31 17:37:35 Anmäl

"Gardner". Jaså, det säger du... Kan du då vara så vänlig ock komma med någon upplysande länk om saken...

ABC 2017-03-31 17:35:28 Anmäl

"ABC" har dåligt kontrollerat./Gardner.

2017-03-31 16:49:13 Anmäl

Att Scharnberg skulle komma med en ny bok i maj tycks vara något som endast "Kvarnstensväg" tycks känna till. Hittar inte något om detta någonstans, inte ens på Scharnbergs egen Facebooksida.

ABC 2017-03-31 16:11:56 Anmäl

Judith Herman ger pseudovetenskap ett ansikte. Det känns väldigt skönt att föräldrarna kommer få rättvisa även om pappan tyvärr är död.

2017-03-30 15:47:27 Anmäl

En ny bok av Scharnberg planeras komma ut i maj.

Kvarnstensväg 2017-03-30 15:39:38 Anmäl

Scharnbergs (inte speciellt övertygande) bok kom 2009. Så vitt jag vet är ingen nyutgåva av den planerad.

ABC 2017-03-30 15:33:16 Anmäl

Är det Scharnbergs bok?

2017-03-30 14:27:17 Anmäl

Det stod på Facebook att någon vän till mamman skulle medverka i en bok som skulle komma i maj.

2017-03-30 09:25:00 Anmäl

Vilken ny bok?

ABC 2017-03-29 14:50:26 Anmäl

Det här kommer bli boken som vänder debatten. Pappan kommer få upprättelse och mamman också. Äntligen.

Niebelung 2017-03-20 07:52:34 Anmäl

Är det något datum satt när nya boken om södertäljefallet kommer?

2017-03-18 01:37:34 Anmäl

Tänk vad många som kunnat få verklig hjälp om inte psykoterapin förstört

2017-03-05 13:27:22 Anmäl

Psykoterapi verkar inte kunna genomskåda vad som är sant eller falskt. Ingen imponerande lära som står handfallen för en mytoman.

2017-03-05 13:20:49 Anmäl

feministisktperspektiv.se/2015/04/28/kristina-hultman-darfor-ar-jag-med-i-quick-laget/Borde jag som feminist ha tackat nej till ”Quicklaget”, till möjligheten att lära känna förhörsledaren Seppo Penttinen och åklagaren Christer van der Kwast, bara för att de är män?

En del må tycka det. I så fall är det ingenting annat än könsfascism. Seppo Penttinen (den polis som ledde förhören med Bergwall) är den minst patriarkala person man kan tänka sig.

2017-02-24 01:06:21 Anmäl

feministisktperspektiv.se/2015/04/28/kristina-hultman-darfor-ar-jag-med-i-quick-laget/Borde jag som feminist ha tackat nej till ”Quicklaget”, till möjligheten att lära känna förhörsledaren Seppo Penttinen och åklagaren Christer van der Kwast, bara för att de är män?

En del må tycka det. I så fall är det ingenting annat än könsfascism. Seppo Penttinen (den polis som ledde förhören med Bergwall) är den minst patriarkala person man kan tänka sig.

2017-02-24 01:06:20 Anmäl