The Medic can also use restoration to negate the effect of the Defiler's plague on more expensive units. Optical Flare can be https://www.levitradosageus24.com/ viagra online sildenafil used against friendly units to block the effect of Parasite.

Ensamhet – ett större hot mot folkhälsan än rökning.

Inrikes 2017-10-27 19:22:34 Visningar: 969 Anmäl nyheten

Sverige har störst andel ensamhushåll i världen. Fyra av tio hushåll består av endast en vuxen. Foto: Fredrik Funck

Foto: Sverige har störst andel ensamhushåll i världen. Fyra av tio hushåll består av endast en vuxen. Foto: Fredrik Funck

Är det någon som märker att en granne är död och posten hopar sig? Foto: Fredrik Funck

Foto: Är det någon som märker att en granne är död och posten hopar sig? Foto: Fredrik Funck

Boutredaren Maria Herou och forskaren Peter Strang känner till det mesta om ensamhetens negativa effekter. Foto: Fredrik Funck och Eva Tedesjö

Foto: Boutredaren Maria Herou och forskaren Peter Strang känner till det mesta om ensamhetens negativa effekter. Foto: Fredrik Funck och Eva Tedesjö


”Ofrivillig ensamhet är en minst lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning. Den ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och demens – folksjukdomar som skulle kunna lindras om vi fick bukt med ensamheten, visar forskningen. Daniel var en av dem som dog ensam.

55 år gammal och bortglömd. Daniels kropp hittades i hans lägenhet i Bagarmossen i södra Stockholm, en majdag 2013. Inte för att någon saknade honom, utan för att det var dags för stambyte. I hallen låg reklam från 2011. Han hade legat där i två år.

Claes Björnefält vid Söderortspolisen var den kriminalinspektör som utredde fallet och trots att det var flera år sedan är hans minnen än i dag starka.

– Det är inget jag glömmer i första taget. Jag minns att det var lätt att fastställa hur länge han varit död, för han hade det pedantiskt rent och snyggt hemma, men i hallen låg reklam överallt. Han var en person som inte skulle lämna ens en dags reklam på golvet, säger Claes Björnefält.

Båda Daniels föräldrar hade gått bort och han hade inga andra anhöriga kvar.

– Det enda avtrycket på omvärlden vi hittade var att han skrivit att han sett en viss sorts fågel på en hemsida för fågelintresserade tio år tidigare, säger Claes Björnefält och fortsätter:

– Det är en otroligt sorglig historia. Jag har jobbat med dödsfall och elände i över tio år, men att vara död i två år utan att någon märker det är oacceptabelt. Det ska inte behöva vara så.

Men Daniel är inte ensam om att ha dött ensam. Han är inte heller ensam om sin ensamhet. Flera liknande händelser rapporterades bara under året han hittades. I Karlstad hittades en kvinna i sin lägenhet i och med att den skulle kontrolleras efter en fuktskada i huset. Även hon hade varit död i två år. En man i Vasastan i Stockholm hittades i hemmet när Kronofogden kom för att vräka honom, efter att han hade legat död i 18 månader.

Varje år påträffas personer som avlidit utan att närstående eller andra upptäckt att de dött. På sjukhus dör upp till var femte person ensam.

Det är boutredarna i Stockholms stad som tar hand om människor som har gått bort obemärkt. Maria Herou är en av boutredarna.

– Det är relativt ofta, kanske ett par, tre gånger i månaden, som vi har fall där personer legat avlidna i sina hem under en längre tid. Det är tragiskt att många är så ensamma, säger hon.

Varje vecka kliver hon in hemma hos människor som dött utan att någon reagerat. Där försöker hon hitta ledtrådar – har personen släkt som ska underrättas och kan ta över dödsboet?

– Hemmen är olika. Det kan vara väldigt ordningsamt. En gång var det en person som hade förberett allt för sin död, lagt plast i fåtöljen för att inte fläcka ner och sedan tagit livet av sig. Det är många tragiska livsöden och ibland blir jag mycket berörd.

Ibland lyckas boutredarna hitta släktingar, ibland till och med barn till den döde. Det händer att familjen inte vill veta av den avlidne, men Maria Herou berättar också att de möter anhöriga som inte ens känt till att den avlidne existerat. Som ett fall med en norsk dam som visade sig ha halvsyskon både i Danmark och i Norge.

– Men det mest tragiska är när man vet att en person som dött har familj, men inte har möjligheter att underrätta dem.

– Det är också svårt när den döda har en utländsk bakgrund, vilket är ganska vanligt. Då måste vi gå via ambassader och det kan vara svårt beroende på hur tjänstvilliga de är. I länder som Syrien och Afghanistan, eller i andra länder i krig, är det i princip omöjligt. Även om vi vet att det finns anhöriga kan vi inte hitta dem.

I dag toppar Sverige den internationella statistiken över singelhushåll. Fyra av tio hushåll består av endast en vuxen. Av personer som är 60 år eller äldre bor drygt två av tre ensamma. En teori är att kvinnornas frigörelse, med möjlighet att arbeta, få en egen ekonomi och råd att skiljas, kan ha haft betydelse. Även urbaniseringen och välfärdssystemet skapar en trygghet som uppmuntrar individualism.

Men vad innebär ensamhet? Forskaren Peter Strang vid Karolinska institutet har forskat på de psykologiska effekterna.

– Man måste skilja mellan ensamhet och självvald avskildhet. Vi lever i en stressig värld där egentid är viktigt och en positiv sak, men ensamhet är inte positivt. Du kan vara gift eller omringad av vänner och familj men ändå känna dig ensam, på samma sätt som du kan bo i singelhushåll men ha många nätverk. Det är den sociala ensamheten som är den farliga, säger Peter Strang som skrivit den populärvetenskapliga boken ”Att höra till. Om ensamhet och gemenskap”.

Flera studier visar att ofrivillig ensamhet och social isolering är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och till och med en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet. I en stor metastudie som Peter Strang tar upp i sin bok har forskare slagit ihop 140 studier om ensamhet som omfattar över 300.000 personer. Studien visar att ofrivilligt ensamma mår sämre.

– Det är till och med så att ensamhet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom på ett sätt som motsvarar 15 cigaretter per dag, säger Peter Strang.

En studie från i år visar att hög social isolering leder till en nästan 50 procent högre sannolikhet att dö i förtid. Även enligt den studien, som gjordes vid University of Wisconsin-Green Bay, är det den psykologiska aspekten av ensamhet som med tiden får fysiska konsekvenser.

I en amerikansk studie från 2015 har forskare visat att ofrivillig ensamhet till och med påverkar människans hälsa på cellnivå. Kroppens reaktion på ensamhet är samma som när den är utsatt för fara, med ökade nivåer av stresshormon och sämre immunförsvar. Det gör att kroppen har svårare att hantera bakterie- och virusinfektioner, vilket på sikt leder till sämre hälsa och även isolering.

I boken ”Att höra till” sätter Peter Strang in vårt behov av gemenskap i ett evolutionärt perspektiv. Han går igenom flera studier om ensamhet och resonerar om att tryggheten i att ingå i en grupp har varit så viktigt för människans överlevnad att vi utvecklat gener för att undvika ensamhet. Att man blir sjuk av ensamhet har alltså en utvecklingsbiologisk orsak, menar han.

– För hundra tusen år sedan var nästan alla hot mot människan fysiska hot. Det var rovdjur och fienden och människan klarade inte att möta de hoten själva, men när vi lärde oss gemenskap blev vi starka. De fysiska hoten har gjort att människan skapat belönings- och varningssystem. Ensamheten hör ihop med varningssystemet. När man gick bort från byn ett tag kändes det skönt att få sin tid, men efter ett tag kom känslan av fara, man kände stress och sedan ren ångest. Det har varit en fördelaktig varningssignal som drivit en tillbaka till gruppen.

I dag fungerar det likadant. Vid ensamhet tror kroppen fort att vi är i fara, det är påfrestande för hjärta och kärl.

Den lågintensiva stressen där det biologiska varningssystemet är aktiverat ger ett ständigt påslag av stresshormoner, vilket kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och demens. Folksjukdomar som alltså skulle kunna lindras om vi fick bukt med den ofrivilliga ensamheten, menar Peter Strang.

– Vi borde oftare ha med ensamhet som en aspekt när vi planerar vård, tillsammans med andra riskfaktorer som rökning och livsstil. Man kan göra stora vinster på att göra oss mindre ensamma, säger Peter Strang.

Han fortsätter: – Jag tror verkligen att det är viktigt att börja tänka på att exempelvis äldre får mer psykiskt närvarande kontakt, det gör skillnad.

Han har själv arbetat med äldre och berättar att forskning visar att ensamhet ökar den fysiska smärtan. Att det gör psykiskt ont att känna sig ensam känner nog många igen sig i, men när man är ofrivilligt ensam blir även hjärnans smärttröskel lägre.

– Tänk dig att du har en fysisk smärta på fyra enligt smärtgraderingen. Är du ensam är den sex. Att minska ensamheten gör alltså att en del av smärtan minskar. Det borde man också tänka på när man planerar vård.

Peter Strang är kritisk till att man tar för givet att äldre vill bo för sig själva och tycker att det borde möjliggöras för äldre som känner sig ensamma att ha tillgång till boenden där ensamheten kan minska. Även boutredaren Maria Herou som tidigare arbetat som biståndshandläggare för just äldrevården ser ett värde i att det ska vara möjligt att välja bort ensamheten lättare.

– Det finns ibland många i samma kvarter som man önskar hade kontakt. Det vore bra med fler sociala träffpunkter där man kan mötas på ett enkelt sätt. Framför allt borde vi i samhället i stort se till att ha mer kontakt med grannar, hälsa och prata lite med varandra. Våga fråga och lägga sig i varandras liv lite mer, säger Maria Herou och berättar om upplevelser som fått henne att inse att det är viktigt att våga lägga sig i andras liv:

– Vi hade en man som hade legat död i tre veckor utan att någon reagerat. Till slut var det grannar som slog larm eftersom det luktade illa i trappuppgången.

55-årige Daniel hade bott i sin lägenhet många år. Även om kriminalkommissarie Claes Björnefält inte stött på fall där en person legat oupptäckt lika länge var det ofta som han hade liknande fall med personer som dött ensamma.

– Det är så himla beklämmande när den sociala kontrollen är lika med noll. Folk hälsar inte ens i trapphusen eller vet vilka som bor där. Det måste ändras, säger han.

Några hälsorisker med ensamhet
1. Ensamma män löper större risk att dö i hudcancer
Sedan några år tillbaka är det vetenskapligt belagt att ensamstående män med hudcancer löper större risk att dö i sin sjukdom. Det visar hudläkaren Hanna Erikssons studie gjord tillsammans med kollegor vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet från år 2014. Anledningen är att ensamstående oftare söker sjukvård sent. Risken är särskilt stor för män i alla åldrar.
I studien undersöktes överlevnaden för över 27.000 svenska melanompatienter som diagnostiserats med ett första melanom någon gång mellan 1990 och 2007. Av resultatet framgår att ensamstående män i alla åldrar har sämre överlevnad i sjukdomen, som är en av de snabbaste ökande cancerformerna i dag, oavsett utbildningsnivå och bostadsort.
Forskarna fann även att ensamstående äldre kvinnor har en mer framskriden sjukdom vid diagnosen, men för ensamstående kvinnor som grupp sågs ingen effekt på överlevnaden.
2. Större risk för psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa, framför allt depression, är för individer mellan 65 och 80 år en av de vanligaste orsakerna till försämrad livskvalitet. Över en fjärdedel av de äldre känner sig ensamma och tio procent uppvisar depressiva symtom. Det visar en ny avhandling som gjorts av Ingrid Djukanovic, doktor i vårdvetenskap. Ett oväntat resultat i studien var att en större andel män uppvisade depressiva symtom jämfört med kvinnor.
3. Rädsla för ensamhet gav lägre IQ
I en amerikansk studie från 2002 fick frivilliga studenter göra ett riggat personlighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifrån vad de lurades att tro. Ena gruppen fick berättat för sig att de på grund av sina personligheter skulle ha en framtid med många vänner och sociala kontakter, den andra att de skulle bli väldigt ensamma utan vänner och en tredje grupp fick höra att de löpte risk för att råka ut för en olycka. Efter det fick studenterna göra IQ-tester och minnestest. De som fick veta att de skulle ha vänner gjorde mycket bättre ifrån sig än de andra. Gruppen som fick höra att de skulle bli ensamma gjorde sämst ifrån sig.
– Bara hotet om ensamhet gjorde att intelligensen sjönk, vilket visar hur viktigt det är med kontakter i våra liv, säger Peter Strang, som tar upp studien i sin bok Att höra till.
4. Ensamhet i utanförskapsområden ger oroligheter
Att känna att man inte hör till den stora gruppen kan också utlösa en annan form av ensamhetsreaktion kopplad till vårt genetiska arv. Peter Strang kopplar ensamhet till oron som i dag finns i områden utsatta för oroligheter runt om i landet.
– Det vi vet är att historiskt var det största hotet att bli utknuffad från gruppen. Då dog man snabbt. Den genetiken har vi kvar i oss. Vi gör allt för att finnas kvar i gruppen. Blir man utknuffad får man främst två typer av reaktioner: Man blir väldigt nedstämd eller väldigt arg. Det går att koppla till utanförskapsområden i dag och den oro vi ser i dem. Rent biologiskt är riskfaktorn inte helt oväntad. Om man känner att man inte hör till reagerar man med stor ilska. Det är starkt genetiskt kopplat hos människan.
Fler hälsorisker
Det här kan ofrivillig ensamhet leda till enligt forskningen:
Hjärt- och kärlproblem
Glömska
Depression
Psykisk ohälsa
Ökad fysisk smärta
Utanförskap
Lägre IQ
Sämre överlevnad vid hudcancer
Död


Malin Hansson”

Källa: www.dn.se/livsstil/halsa/ensamhet-ett-storre-hot-mot-folkhalsan-an-rokning/

Följ kommentarerna vi rss

Kommentera
Insänt av

Lämna tomt om du vill vara anonym

Har du inget konto? Då kan du skapa ett HÄR
Har du ett konto så är det bara att logga in här

Snus är farligazs.

2017-11-12 09:11:25 Anmäl

Rökning är farligast.

2017-10-29 00:23:23 Anmäl